Britney Spears hak & ungdomskärleken – Nick Carter!
Något som inte hade slått mig tidigare under dagen var att medlemmarna i BSB blir äldre med åren. I mitt huvud såg de ut på samma sätt som förr. Men när vi googlade lite information innan vi begav oss in mot den stora händelsen läste vi deras åldrar..
…31,32….35!!! Herregud, mina gamla idoler är gamla. Detta konstaterades också under konserten då de berättade att bandet slog igenom för 18 år sedan. Trots deras något äldre ålder och trots deras nya låtar som jag, eller vi, inte kunde var konserten fantastiskt. Största delen av konserten bestod trots allt av 90-tals hitsen. Vi svävade på moln hem och jag tänker aldrig slänga biljetten.
Jag och Jens bestämde oss för att tillbringa helgen i Puerto Vallarta. Detta ställe brukar Britney Spears hänga på (därav rubriken). Tyvärr såg vi inte henne i helgen med jag är övertygad om att hon befann sig på någon av de stora lyx-båtarna till havs.
På fredagen när jag och Jens anlände till P.Vallarta tidigt på morgon fick vi vänta lite med att checka in på hotellet. Vi vandrade runt och åt frukost på någon liten restaurang. Min strandväska hade hunnit gå sönder på vägen till P.Vallarta så jag fick passa på att köpa mig en ny och slängde den gamla i en soptunna. Senare när vi checkat in på hotellet begav vi oss till stranden där vi njöt och solade. Efter ett tag kom en kvinna fram till oss och frågade om vi var gifta. Hon sa att hon och hennes man suttit och diskuterat detta, men efter vårt svar blev hon besviken då hon hade förlorat vadet. Hon sa att vi såg ut som de själva gjorde i 20-års åldern. Senare på dagen kom en tiggar-gumma med sitt lilla barnbarn (tror jag) fram. Barnbarnet hade fått en ny fin present, hon bar nämligen runt på min söndriga väska som alltså inte längre fanns kvar i soptunnan.
På lördagen åkte vi till en ”surfstrand” en timma bort. Stranden fanns i en stad som heter Sayulita. Jens fick surfat (utan att bli stucken av en stingrocka) medan jag solade och tog kort. Dock tappade jag bort Jens direkt bland vågorna då jag istället blev distraherad av en ridande mexikan. (Surfbilden är därför inte på Jens :) .) Det var ett jättemysigt ställe och jag tror vi åt den godaste lunchen på stranden (”ever”!!), någon slags pizza på nått tunt bröd. Tummen upp.
På söndagen var det upp i ottan igen och iväg till nästa strand, också en timma bortanför P.Vallarta. Denna strand låg i staden Punta Mita. Jätte mysigt litet ställe. Jens hade lyckats med att locka med mig dit i och med att alla kändisar brukade hänga där. Inget napp denna dag heller tyvärr. Punta Mita var en strand med ett perfekt läge för att börja surfa, dock blev jag så rädd för vågorna att Jens istället fick hålla i mig i vattnet. Jag tror jag var lite extra mesig när det gäller vågorna denna resa.
Igår var det min dag. Jag bestämde därför att vi skulle åka till en strand i Puerto Vallarta som heter Mismaloya. Det var en liten djungelliknande strand men underbar utsikt. Det var också där filmen ”The night of Iguana” spelades in 1964. Det bör tilläggas att det var denna film som satte Puerto Vallarta på kartan. Tyvärr har varken jag eller Jens sett filmen, men själva grejen att det hade vart kändisar på stranden räckte för att få mig tillfredsställd.
På kvällarna har vi besökt jätte mysiga restauranger och ätit väldigt gott. Eftersom vi åkte kollektivt varje dag unnade vi oss finare mat. Maten var imponerande god och varje restaurang vi besökte hade havsutsikt. Helt enkelt - En kanonresa i Puerto Vallarta!
Nästa händelse att se fram emot – The Sounds på Fredag i M.C. Kanonis!
Hasta luego/ Jessica.
